Kostens betydelse

publicerat i Hälsa, Mat och dryck, Träning;
 
 
Idag när jag läste min morgontidning stod rubriken "Fel kost kan göra dig deprimerad" på första sidan. Artikeln var ett uppslag på två hela sidor förutom första sidan och jag slukade allt eftersom sådant här intresserar mig verkligen mycket! I artikeln berättas det om en nyligen publicerad Harvardstudie som följt 43 685 kvinnors matvanor under 12 års tid, och resultaten är övertygande: maten vi äter betyder mycket för vår hälsa! Det ör egentligen självklart att det är så, men exakt orsak och verkan har man inte haft så starka belägg för förrän nu.
Det som sker i kroppen, enligt artikeln i SvD, är att viss mat driver på inflammationsprocesser i kroppen. Dit hör sockrade drycker, vitt mjöl och även margarin. 
Vad är då inflammation och varför och hur får man det? När kroppen utsätts för virus, bakterier och skadliga partiklar så som miljögifter svarar kroppens immunförsvar med en process som kallas inflammation. Dess syfte är att oskadliggöra dessa inkräktare. På så sätt är det livsnödvändigt, annars skulle vi kunna till och med dö om inte detta fungerade. 
Men vårt immunförsvar är ständigt överstimulerat dels på grund av att vi faktiskt blir äldre nu än för miljoner år sedan (kroppens funktioner är som de var för stenåldersmänniskan) och för att vi rör oss mindre, äter annorlunda och utsätts för miljögifter.
Det här är ju en tickande bomb! Immunförsvar som är överhettat orsakar nämligen till slut en kronisk låggradig inflammation i kroppen. Och denna inflammation skadar våra blodkärl och därmed ökar risken för bland annat hjärtsjukdomar, diabetes, cancer och demens, och även depressioner.
 
Så vad ska man göra om man har levt mer än halva sitt liv utan denna vetskap?
 
Man kan faktiskt minska dessa inflammationsprocesser i kroppen med bland annat följande saker:
 
- ät fisk, fiskfettet är bra att få i sig, kan motverka depressioner
- använd olivolja, innehåller anti-inflammatoriska växtkemikalier
- ät fiberrika grönsaker, de innehåller mikronäringsämnen
- ät frukt, framförallt icke-citrusfrukter har tydlig anti-inflammatorisk verkan
- alkohol i lagom mängd. Dels p g a själva alkoholen, men även växtkemikalier från druvskal motverkar inflammation
- använd kryddväxter; örter, ingefära, kanel, vitlök och gurkmeja har anti-inflammatoriska egenskaper
- drick 3 - 4 koppar kaffe om dagen. Kaffe har anti-inflammatorisk och antioxidativ verkan
- motionera, har förmodligen en av de viktigaste effekterna för gid hälsa
- rök inte!
- god tandhygien. Dålig tandhygien orsakar ett ständigt inflammatoriskt tryck i kroppen
- sov 7,5 - 8 timmar per dygn. Stressa mindre. Det stod inte om hur många timmar man ska sova men igår tittade jag på SVT:s serie med Michael Mosley, doktorn och vetenskapsredaktören. I det programmet beskrevs mycket intressant studie som gjorts och som visar just att denna mängd sovtimmar var bäst för vår hälsa. Jag vet med mig själv att även om jag klarar mig enstaka gånger att sova 6 timmar eller till och med bara 5 timmar, så mår jag absolut bäst om jag får sova just 8 timmar.
 
Bilden: det var underbart att springa längs stranden i solsken i Fuengirola under julledigheten! Jag har lärt mig att tycka om att motionera och den är bevisligen bra för hälsan.
 
Allt det här om vilken mat som är bäst för vår hälsa och motionens betydelse visste vi ju redan, eller hur?
Sådana här studier ökar dock åtminstone min motivation att försöka följa ovanstående råd! 
 
Vad tycker ni om när sådana här studier publiceras, påverkar de er?

Nytt år

publicerat i Itrim, Träning;
Många säger nytt år, nya tag. Jag säger; nytt år, förra årets tag!
 
Förra året var ett betydelsefullt år för min hälsa. Jag gick med i Itrim, och fullföljde mitt mål att hamna i BMI under 25 samt att träna regelbundet. Jag har behållit mina mål under nästan hela förra året. Därför säger jag nu att jag ska fortsätta i samma anda.
 
Idag var jag åter på gymmet, första gången i år. När jag använder löpband eller crosstrainer loggar jag in mig med hjälp av en liten bricka på någonting som heter Preva, och har även en app i min mobil. Preva räknar ut hur mycket jag tränar och där kan jag sätta upp mina mål. Mitt mål är att träna 4 x i veckan. Preva kan dock inte automatiskt räkna ut när jag sticker ut och springer eller kör ett styrketräningspass, utan de måste jag lägga in separat. Det orkar jag oftast inte göra eftersom jag använder mig av både FunBeat och Runkeeper redan.
 
Idag körde jag först 20 minuter crosstraining och därefter cirka en halvtimme styrketräning med maskinerna på gymmet. Crosstrainern ger mig puls och ökar syreupptagningsförmågan och styrketräningen gör mig starkare, en perfekt kombination!
 
Så här såg Preva resultatet för idag:
 

Träning, träning...

publicerat i Träning;
...ger färdighet?
 
Min höst kommer att bestå av mycket träning. Det är enda sättet att kunna må bra jämte god kosthållning. Fattas den ena biten märks det direkt: på humöret, på huden, i magen, ja kort sagt det är inte värt att inte sköta om sig!
 
 
Hejar på er alla som kämpar där ute! Ge inte upp. Om du dippar någon eller några dagar, kom igen, det blir bra igen. Alla har sina svackor.

Veckans träning

publicerat i 5:2 metoden, Träning;
Den här veckan har jag haft supermycket jobb och väldigt lite fritid. Har ändå hållit mina två fastedagar och den här veckan blev det av praktiska skäl måndagen och onsdagen. Det gick alldeles utmärkt trots bara en ätdag mellan.
På måndagen blev det en joggingtur på 5 km. På torsdag hade vi teambildning på jobbet och vi hade kul geocaching i tre timmar på stan och det innebar massor av gå, gå och gå. Jättebra!! Fick min träning där, frisk luft, träffa kollegor i trevligt sammanhang och det avslutades med en god buffé. Lite vin till, men inte några mängder.
Veckan avslutades med en joggingtur på 3,5 km och det tog 23 minuter och liten förbättring av min bästa hastighet hittills, helt underbart roligt!
 
I morgon är det en ny dag och det är också en fastedag. Nu går jag in mot den med fast förvissning om att det kommer att gå hur bra som helst! :)
 
Snart dags att plocka fram höstjackan... 

Första veckan med 5:2

publicerat i 5:2 metoden, Träning;
Första veckan med 5:2 metoden, dvs äta normalt 5 dagar och fasta 2 dagar, gick över förväntan! Jag fastade tisdag och torsdag. Det här kommer jag att fortsätta med tills vidare. De dagar jag äter normalt har jag ätit enligt Itrims handflatemodell förutom på helgen som det har blivit lite mer, jag har till exempel druckit vin till maten och ötit choklad till efterrätt. Frågan är om man förstör den goda effekten?
 
Jag tror att allt handlar om förhållandet kalorier in - kalorier ut. Tittar man då på hela veckans konsumtion, motion så ser det dock rätt bra ut. Undersökningar visar att de som håller på med den här 5:2 metoden tenderar att äta mindre även på sina ätardagar. Än så länge är det svårt att säga hur jag äter eftersom det har bara gått en vecka, men vi får se hur det ser ut på längre sikt!
 
ikväll tog jag en liten joggingrunda trots att jag inte var jättemotiverad. Efteråt dåkändes det ljuvligt och jag ångrar definitivt inte att jag gav mig ut! Det är lite kul med Runkeepers app, man kan förutom en massa andra intressanta uppgifter se även hur många kalorier jag har förbrukat. 220 kalorier minus, inte illa! 
 
 

Cykeltur

publicerat i Träning, Viktminskningen;
Underbart att cykla!
 
Det är härligt soliga och relativt ljumma kvällar denna sommar, och man vill inte gärna gå miste om dessa. Därför tog jag tillsammans med mannen en cykeltur efter jobbet. Vi har länge sagt att det skulle vara kul att cykla lite längre bort så vi cyklade längs ån och ute på landsbygden, genom en ekopark och slutligen en kort stund även på ett joggingspår, och det blev drygt 2 mil sammanlagt. Det kändes i benen men på ett behagligt och nyttigt sätt. Jättebra motion som omväxling för jogging!
 
Rekommenderas varmt.
 
Väl hemma blev det en middag som bestod av räksallad med mozzarellaost, krutonger och avokado. 
 

5:2 dieten då?

publicerat i 5:2 metoden, Träning, Viktminskningen;
Jaha, nu är det dags att skärpa till sig igen efter sommarens slapphänta förhållning till mat, träning mm.
Jag har gått upp ett par kilo under sommaren, men har ändå försökt emellanåt att hålla igen med maten. Visst är det svårt när man inte håller på rutinerna? 
När semestrandet var över, samlade jag ihop mig och tvingade mig själv att börja med motionen igen mer målmedvetet. Jag sprang 7 dagar av 8! Och det kändes faktiskt bra förutom de två första gångerna då man kände av den extra tyngden I kroppen...
Sedan dess har jag fortsatt och springer nu 5 km kanske tre gånger i veckan. efter att jag börjat känna efter hur jag mår och hur det verkligen känns i kroppen, så kan jag konstatera att det känns väldigt bra!
 
Jag köpte nya joggingbyxor och oj vilken skillnad det blev! Det är sådana där tajta som sägs komprimera och hjälpa till med blodcirkulationen.
 
Mathållningen då? Jag har tittat ett tag på den sk 5:2 metoden som innebär att man fastar 2 dagar i veckan och äter 5 dagar normalkost. Under fastedagar får man ändå äta upp till 500 kalorier. Det här är mycket omdiskuterat nu och jag blev övertygad efter att ha sett Svt:s Vetenskapens Värld där det här ämnet togs upp. Idag finns det massvis med artiklar där människor bekräftar denna metods fördelar. Det här är något man faktiskt kan hålla på med under längre tid.
 
Så nu har jag också börjat med det!
 
Första fastedagen är bakom mig, och det gick förvånansvärt bra! När man är inställd till att inte äta och inte drocka kaffe, ja då går det av någon underlig anledning bra. Jag drack mycket vatten under dagen. Började med Itrims näringsdryck som ger 200 kalorier till frukost, efter det blev det en stor kopp te. Till lunch kokade jag 1/2 liter grönsaksbuljong (1 buljongtärning blandas med 1/2 l kokande vatten), och vatten till det. Och sedan vid 17-tiden samma sak, grönsaksbuljong. Och på kvällen en näringsdryck på 200 kalorier. Det gick lätt som en plätt!
 
Jag fick massor av energi av det märkligt nog, och tog till och med en joggingtur på 5 km på kvällen! Det blev ingen rekordfart men det kändes bra!
 

Yeeeih!

publicerat i Träning;
Jag är i ett skönt flow nu och det känns riktigt roligt att träna, jag känner suget att få träna och det är glädjefyllt! Känslan efteråt är just det jag är ute efter; jag är gladare, har bättre ordning på tankarna samt känner att jag har massor av energi! Solen och våren har nog också ett finger med i spelet.
 
Igår tränade jag återigen på gymmet, den här gången blev det Milon cirkelträning på 20 minuter och 2 km på löpbandet. Hade egentligen tänkt vila mina ben efter 7 km löpning i förrgår, men kunde inte låta bli med en liten uppvärmning, och det kändes bra. Och så stretchade jag ordentligt efteråt.
 

Målet

publicerat i Träning;
Jag har ett mål, nej förresten, jag har flera mål så klart.
Jag ska gå ner i vikt tills mitt BMI är ungefär 22,5 och det målet har jag satt för att jag vet att där mår jag bra. Så målet bakom målet så att säga är att må bra!
Det andra målet är att kunna springa en mil. Att orka ta sig igenom en runda på en mil och helst på en tid på runt en timme. Det gjorde jag "förr i tiden" och jag vet att det är en skön känsla, skönare fakiskt än när man har sprungit en femma (5 km). Den bästa springingen var alltid den andra halvan, dvs när man redan sprungit en femma. På något sätt är början alltid motigast, men när man vet hur skönt det blir efter ett tag så gör man det ändå.
 
Så hur gör jag för att komma dit?
 
Jag går på gym, där det finns löpband. Jag började att springa 2 km, sedan ökade jag till 2,5 km, och där har jag varit ett tag. Ökat takten allmänt men också kört intervaller. Intervallsträningen har gått ut på att jag springer först 7,5 km i timmen (det kan man justera i maskinen), och sedan vid varje kilometer springer jag de sista 200 metrarna i 10-11 km i timmen. Då blir jag ordentligt flåsig och sedan saktar jag ner till basfarten igen på 7,5 km i timmen. 
Så har jag då sakteliga ökat distansen till 3,4 och 5 km. Och gjort likadant med intervaller. Förra veckan sprang jag 6 km och igår 7 km! Nu känns det som att jag är ordentligt på g! Målet att springa en mil är ju i maj, och tiden går fort, jag kan ju inte vila på lagren precis. 
Faktum är att det är lättare att springa när man är lättare, så jag får kämpa lite till med vikten. Ja, tills jag har nått ideal-mål-vikten för min egen del. Sedan får jag ju ändå fortsätta att kämpa med vikten för att inte trilla dit igen, i frossandets och godisätandets förbjudna värld. På torsdag ska jag väga mig i samband med ett gruppmöte på Itrim  och det är lite pirrigt, för jag har inte vägt mig alls sedan min frossarperiod. Får se då vad det kom att kosta mig i form av extrakilon...
 
 
Bilden på den underbart vackra blommande magnolian har jag tagit i botaniska trädgården i Visby som en symbol för min vårlängtan

träning idag igen!

publicerat i Träning;
Hej allihopa! Idag blev det jogging igen. Sträckan och tiden mätte jag med hjälp av den utmärkta betalappen GPS MotionGPS; 4,34 km och tiden blev 30 minuter ganska så exakt. Får känna mig rätt så nöjd. Vårruset kommer förmodligen att gå bra. Är det någon av er som också ska springa Vårruset i Stockholm den 28. 5 så berätta gärna! Då får vi peppa varandra extra mycket!
Efter joggingen fick det bli bastu, kände mig lite urrig. Fäörmodligen berodde det på att jag hade gått i ketosfas, ätit så lite helt enkelt att kroppen gick på sparlåga och därav frossan.
Efteråt kändes det mycket bättre!
 

Jag har frossat och jag har felat...

publicerat i Träning, Viktminskningen;
Ja, jag vet inte riktigt vad det har varit med mig den senaste tiden. Jag har inte hittat inspirationen till att blogga, men ännu värre; jag har tappat orken och motivationen för att hålla god måltidsordning. Jag har felat. Jag har frossat. Jag har stoppat i mig onyttigheter. I flera dagar, nej, veckor!
Nu kryper jag till korset och tar tag i det här igen. Kanske gick allt lite fort förut med viktminskningen, jag kom ner till en idealvikt och allt kändes bra - för bra??? En liten godis kan jag väl unna mig? Ett-två-tre glas vin till fredagsmiddagen??? Äsch, idag hinner jag inte gå till gymmet, hinner verkligen INTE. Ingen springning, nej, det är kallt, halkigt, hmm, blåsigt, inte tid. Måste göra annat.
 
Nej, allt det där är förstås bara svepskäl. Men NU är jag tillbaka! :)
 
Igår på gymmet sprang jag först sex km på löpbandet, det tog 39 minuter och det kändes bra. Och därefter Milon-maskiner, en cirkelträning med vikter och sånt för de stora muskelgrupperna rygg, mage, lårens framsida, lårens baksida, armar, 4 minuter spinning, 4 minuter crosstraining, i drygt 20 minuter. Kände mig så nöjd!
Och vet ni vad? Det kom fram en kille till mig på gymmet och sa att han tyckte jag hade ett sånt perfekt och snyggt steg när jag sprang!!! Helt otroligt vad ett litet komplimang kan göra mycket! Hela jag lyfte, men det såg inte han utan jag bara mumlade fram något förvirrat, var så chockad av att någon kommenterar något jag gör... Du okända underbara kille, you made my day!!! :) :)
 
Idag, på bilden nedan, var jag på väg att springa ute i det vackra vårvädret. Det blev en runda på 3,73 km på tiden 25 minuter! Ingen jätteprestation tycker säkert de som är duktiga, men för mig känns det så rätt och så lovande inför mitt löfte till mig själv att springa en mil i maj. 
 
Och jag har även anmält mig till vårruset i Stockholm i maj tillsammans med ett gäng tjejer från mitt jobb. Vårruset är på 5 km, så det kommer jag att klara av i alla fall.
 
Tjolahopp go'vänner! :)

Måndagens träning

publicerat i Träning;
Jag måste säga det igen; jag måste verkligen kämpa för att hitta motivationen och orken att fortsätta gå ner i vikt och att träna. Det är inte lätt, nej nej. Men jag tvingar mig, med ren viljestyrka. Och efteråt, efter gymmets 1 timmes aerobicspass, så känns det trots allt riktigt bra. Det är den känslan jag vill åt, men ibland är det motigt att hitta gnistan. Vårtrötthet? Jag vet inte. Men det är roligt att prova de nyinköpta kläderna jag har i garderoben. Prova olika kombinationer och se vilka kläder som passar ihop. Jag inser att jag har en hel del gamla kläder också, sedan flera år tillbaka, som passar jättefint och är i bra skick. Men jag har inte använt dem på länge. Ska jag göra mig av med dem? Det är nog så att jag är illa tvungen att decimera antalet plagg, det är så fullt i garderoben nu att det är svårt att hitta där.

Grymt aerobicspass

publicerat i Träning;
Jag kände mig rätt trött och håglös efter jobbet. Kände verkligen ingen ork att ta mig till gymmet. Men se där, jag fick plocka fram min motivation, min målbild. Mitt mål är ju att komma i form, att ha en sund och bra ämnesomsättning, att snart kunna springa en mil. Jag måste motionera helt enkelt. Ja, då är det bara att ta sig samman, kolla gymmets schema och se vilka pass de hade idag. Aerobics. Jag älskar aerobicspass. Jag glömmer bort allt annat, man gör koncentrerat sina koreograferade rörelser, musiken dunkar och det blir nästan suggestivt. Lollo som instruktören heter, kör grymma pass där man på slutet av passet får nära-döden-upplevelser genom hennes combat-liknande styrketräning. Där får armarna, benen, mage och rumpa jobba så hårt att musklerna smärtar av för mycket mjölksyra. 
En timmes aerobicspass och efter dusch känner jag mig fylld av energi och musklerna känns behagligt genomkörda. Det är ett bevis nog att det är värt att försöka hitta motivationen när det känns motigt.
Heja på er alla glada motionärer!

Vad hände?

publicerat i Träning;

Vad fick mig då att ändra inställning?

En dag när jag var runt 35 år, pajade min rygg totalt. Jag hade fruktansvärt ont i ryggen, mycket mer än vanligt, och jag gick förstås till läkaren som undersökte ryggen, det togs röntgen och det gjordes rutinkontroller för att utröna om jag hade fått diskbråck eller ryggskott osv. Kontrollerna visade inget speciellt, utan jag skulle vänta och försöka gå så skulle nog ryggen bli bra sas det. Men det blev den inte. Jag blev sämre och sämre, fick mer och mer ont i ryggen, det ryggonda låg överst allt annat. Jag hade helt enkelt helvetiskt ont. Jag kunde inte hitta någon ställning överhuvudtaget då jag skulle sluppit värken som överskuggade alla mina tankar. Jag kunde inte sitta, inte stå, inte gå inte ligga utan att det gjorde ont. Jag blev snedare och snedare i ryggen, som till slut såg ut som ett s. Jag var förstå flera gånger till doktorn, fick en annan doktor på vårdcentralen som förstod att det var något som inte blev bättre med tiden. Det gick fruktansvärt länge innan jag fick hjälp. Det var 7 månaders helvete jag gick igenom och jag trodde till slut att jag skulle dö, att jag hade fått cancer i ryggmärgen, att jag skulle behöva säga adjö till mina tre små barn. Jag började skissa på en text som mina barn skulle få läsa när de hade växt upp (utan sin mamma), och tänkte att nu måste vi ta en sista bild på oss tillsammans.

Till slut var jag så slut mentalt och kroppsligt att min dåvarande man körde mig till akuten där jag togs om hand. Jag blev kvar på sjukhusets ortopedavdelning i tre veckor som "ett intressant" fall, och det gjordes åtskilliga undersökningar på mig för att hitta orsaken till min extraordinära värk. Bland annat testades det om jag hade borrelia, stelkramp, jag fick bindvävsmassage, jag fick t o m prata med en psykiatriker om det onda kanske berodde på min egen hjärna... Till slut hittade de orsaken: det var ett stort diskbråck som tryckte in mot ryggkanalen och nervrötterna på höger sida. Att de inte hade hittat det tidigare berodde på att datortomografin var felaktigt gjord samt att ett test där man lyfter på benen vid liggande var negativt i mitt fall när det vid misstanke på diskbråck skulle vara positivt. Varför det var så vet jag inte, jag var helt slut och kunde inte tänka längre för all värk.

Jag lovade mig själv att om jag blir hjälpt så ska jag börja springa och jag ska se till att aldrig mera få ont i ryggen! Jag opererades och det lyckades bra.

Dagen efter operationen kunde jag gå, vilken lycka! Jag var svag, jag hade ju inte gått på länge, annat än korta korta smärtsamma steg och musklerna fick byggas upp först för att klara enkla rörelser. Snart gick jag fortare och fortare, varje dag, och sedan efter några månader senare började jag springa! Vilken underbar känsla!

Det är nu 20 år sedan. Jag har faktiskt inte haft ont i ryggen sedan dess. Och jag har fortsatt att springa, första åren så ofta jag bara kunde, ibland flera gånger i veckan. Och jag började träna kroppen i övrigt också. Jag upptäckte en ny värld. Jag mådde så bra.

Men de sista fem åren har jag minskat på takten, och har sprungit i bästa fall endast en gång i veckan. Tränat har jag också gjort alla dessa år. Vissa år mer, andra år mindre. Sakta började jag tänja mina gränser och glida in i en bekväm orörlighet med okontrollerat ätande. 

Träningen

publicerat i Träning;
Det är märkligt när jag tänker hur jag tänkte, eller egentligen inte tänkte kring träning när jag var yngre. Jag tillhör den generationen för vilka det inte var så vanligt att hålla på med olika slags träning som ung som man gör idag. Min pappa var dock en förebild och han gav sig ut för att jogga någon gång i veckan. När jag bodde hemma och var runt tretton-fjorton år så uppmuntrade han mig att hänga på vilket jag gjorde ibland. Men det var mer sporadiskt och sedan kom andra intressen såsom killar i vägen och det där rann mer eller mindre ut i sanden.
Jag åkte dock en del skidor på längden på vintrarna, det gillade jag mycket. Och sedan när jag fick hund blev det en del skogspromenader och ibland sprang jag lite med min lilla hund. Men det var allt.
 
Sedan följde en period på nästan 20 år då jag inte motionerade alls. Så hemskt nu när man tänker efter. Det hade varit så värdefullt då. Nåja, det hände sedan något som gjorde att jag ändrade mig. Läs om vad det var i morgondagens blogginlägg!
 
 
Skogar ger mig styrka