Det är så fantastiskt med den här viktnedgången, men samtidigt så ruggigt när jag tänker att jag hade tillåtit mig att gå upp så mycket i vikt, så känslorna är blandade. Jag har tagit bilder på mig själv varje vecka, framifrån, från sidan och bakifrån. Det var verkligen inte roligt att fotografera sig själv de första veckorna, men jag gjorde det i alla fall för att kunna jämföra och ha kvar som avskräckande exempel. Egentligen borde man ha en sån där tjockis-bild på sig själv på kylskåpsdörren som en påminnelse... "vill du bli så här igen?" Svaret är ganska givet...
Jag är ju inte riktigt klar ännu med viktnedgången utan har fem kilo kvar att jobba bort. Det gör jag med Itrim-metoden, äter god mat men mindre portioner och motionerar mycket. Itrims devis är ju mat-motion-motivation. Man jobbar med alla dessa delar, som innehåller så mycket.
Jag lägger upp den här bilden för att den kanske kan inspirera någon annan att göra likadant. Det lönar sig, och resultatet är det bästa; man mår så mycket bättre! Kram på er alla!
