Jag har ett mål, nej förresten, jag har flera mål så klart.
Jag ska gå ner i vikt tills mitt BMI är ungefär 22,5 och det målet har jag satt för att jag vet att där mår jag bra. Så målet bakom målet så att säga är att må bra!
Det andra målet är att kunna springa en mil. Att orka ta sig igenom en runda på en mil och helst på en tid på runt en timme. Det gjorde jag "förr i tiden" och jag vet att det är en skön känsla, skönare fakiskt än när man har sprungit en femma (5 km). Den bästa springingen var alltid den andra halvan, dvs när man redan sprungit en femma. På något sätt är början alltid motigast, men när man vet hur skönt det blir efter ett tag så gör man det ändå.
Så hur gör jag för att komma dit?
Jag går på gym, där det finns löpband. Jag började att springa 2 km, sedan ökade jag till 2,5 km, och där har jag varit ett tag. Ökat takten allmänt men också kört intervaller. Intervallsträningen har gått ut på att jag springer först 7,5 km i timmen (det kan man justera i maskinen), och sedan vid varje kilometer springer jag de sista 200 metrarna i 10-11 km i timmen. Då blir jag ordentligt flåsig och sedan saktar jag ner till basfarten igen på 7,5 km i timmen.
Så har jag då sakteliga ökat distansen till 3,4 och 5 km. Och gjort likadant med intervaller. Förra veckan sprang jag 6 km och igår 7 km! Nu känns det som att jag är ordentligt på g! Målet att springa en mil är ju i maj, och tiden går fort, jag kan ju inte vila på lagren precis.
Faktum är att det är lättare att springa när man är lättare, så jag får kämpa lite till med vikten. Ja, tills jag har nått ideal-mål-vikten för min egen del. Sedan får jag ju ändå fortsätta att kämpa med vikten för att inte trilla dit igen, i frossandets och godisätandets förbjudna värld. På torsdag ska jag väga mig i samband med ett gruppmöte på Itrim och det är lite pirrigt, för jag har inte vägt mig alls sedan min frossarperiod. Får se då vad det kom att kosta mig i form av extrakilon...
Bilden på den underbart vackra blommande magnolian har jag tagit i botaniska trädgården i Visby som en symbol för min vårlängtan