Fisk och vitt vin till middag

publicerat i Mat och dryck;
Igår kväll åt vi den här underbart goda middagen. Den bestod av "skrej" som är torsk virad i lufttorkad skinka, kokta ärtor och jordärtskockspuré. Till det Marie'd Alsace vita vin.
 
Skrejmiddag för 2 personer:
 
ca 300 g skrej (torsk) eller annan vit färsk fisk
70 g lufttorkad skinka i skivor
4-5 jordärtskockor 1/2 dl lätt créme fraîche
100 g färsk spenat
150 g gröna ärtor
blandsallad
salt o peppar
 
Gör så här:
Sätt ugnen på 150 grader. Salta och peppra fisken runt om. Lägg spenaten i en ugnssäker form. Vira skinkskivor runt fisken och lägg den på spenaten. Sätt in en stektermometer i tjockaste delen av fisken. När temperaturen är 50 grader är fisken klar. Det tar cirka 25 minuter. Skala jordärtskockorna och koka dem i saltat vatten i ca 6 minuter. Häll av vattnet och lägg i crème fraîche, använd mixern och salta och peppra efter smak. Koka ärtorna i mikron enligt paketets anvisningar.
Servera med blandsallad  och njut!
 
 

Måndagens träning

publicerat i Träning;
Jag måste säga det igen; jag måste verkligen kämpa för att hitta motivationen och orken att fortsätta gå ner i vikt och att träna. Det är inte lätt, nej nej. Men jag tvingar mig, med ren viljestyrka. Och efteråt, efter gymmets 1 timmes aerobicspass, så känns det trots allt riktigt bra. Det är den känslan jag vill åt, men ibland är det motigt att hitta gnistan. Vårtrötthet? Jag vet inte. Men det är roligt att prova de nyinköpta kläderna jag har i garderoben. Prova olika kombinationer och se vilka kläder som passar ihop. Jag inser att jag har en hel del gamla kläder också, sedan flera år tillbaka, som passar jättefint och är i bra skick. Men jag har inte använt dem på länge. Ska jag göra mig av med dem? Det är nog så att jag är illa tvungen att decimera antalet plagg, det är så fullt i garderoben nu att det är svårt att hitta där.

Inte mycket kvar

publicerat i Viktminskningen;
Jag har lyckats gå ner 13 kg i vikt och det är jag väldigt glad för förstås. Det har varit en ständig uppförsbacke, att gå ner i vikt så pass mycket är inte gratis, dvs den innebär en hel del uppoffringar och framförallt livslånga ändringar av ät- och motionsbeteenden.
Veckan som gick var jag på Itrims gruppträff där vi diskuterade fallgropar och hur man ska undvika risksituationer. Risker som innebär att man inte kan motstå sina begär när det gäller okontrollerad matintag av något slag. Det är inte farligt om man någon gång unnar sig ett glas vin eller en lite godbit, men det får inte bli överdrivet och mycket. Och under tiden man går ner i vikt ska man helst undvika allt sådant, och vänta tills man blir viktstabil, dvs har nått sin idealvikt och stannat där. 
Jag har nått en normalvikt men ska gå ner ytterligare två-tre kg där jag sedan tänkte stanna och balansera med ett par kilos marginal. Det är nämligen helt normalt att vikten varierar upp och ner ett par kg utan att man behöver drabbas av panik...
 
Mitt BMI är nu 23,5 och är alltså inom normalvärden 20 - 25.
 
Det konstiga är att det blir svårare att hålla kvar motivationen nu när man närmar sig målet. Nu börjar jag alltmer att tänka på mina kommande "fridagar" då jag kan unna mig något gott ibland. Och häromdagen så tog jag mig en liten fridag. Jo, jag köpte en semla! Åååh, så god den var! Men det fick bli bara det, och nu måste jag motionera bort den. Jag får inte ge upp nu.
 
 
Den goda semlan var snart uppäten... det får inte bli fler.
 
 
 
 

Vita blusen

publicerat i 50+ mode;
Den här blusen är härligt lagom "vintage" och kan användas tillsammans med till exempel såväl svart pennkjol som jeans för lite slappare stil. Med eller utan kavaj. Snyggt om man ser bara lite av det vackra spetsmönstret.  Blusen är köpt på Gina Tricot. 
 
 

Enkla lyxmiddagen

publicerat i Mat och dryck, Viktminskningen;
Finns det godare kött än oxfilé? Ja, det skulle kanske vara köttfärsbiffar, men en riktig oxfilé stekt på en grillpanna så att det blir ett rutmönster är ju något alldeles extra och förgyller vilken middag som helst redan med sina förföriska dofter.
 
Min enkla lyxmiddag
 
För 2 personer
 
2 bitar oxfilé
smör- och rapsolja till stekning
salt
nymalen svartpeppar
100g haricot vertes
en påse fransk blandsallad
liten bit parmesanost
4 rödbetor
2 morötter
 
flingsalt
olivolja
 
Gör så här:
 
Koka rödbetorna i saltat vatten cirka 40 minuter med skalet på. När de är färdigkokta skölj dem snabbt i kallt vatten och skala dem med fingrarna, ha gärna plasthandskar på för att undvika rödfärgning av fingrarna. Dela dem i lagom bitar och ha några droppar olivolja och flingsalt på dem, och håll dem sedan varma. Dela morötterna i mindre bitar och koka dem och haricot vertes i lättsaltat vatten i tio minuter, häll av vattnet och några droppar olivolja och flingsalt på. Riv parmesanost på salladen och stänk eventuellt några droppar olivolja på. Krydda oxfilérna med salt och nymalen svartpeppar från kvarn runt om, stek hastigt, cirka 2 minuter per sida, gärna i en grillpanna av gjutjärn i smör- och rapsolja för bästa resultat så att ett mönster av rutnät bildas på köttet. Servera och njut!
 
*kommentar: att man skippar potatis, ris och pasta och fet sås gör att den här rätten lämpar sig utmärkt för den som vill gå ner i vikt men ändå njuta av läcker mat.
 
 
 
 

Hårförlängningar?

publicerat i Håret;
Jag har nästan hela mitt liv haft långt hår. Det hör liksom till min identitet. Men hårkvaliteten blev sämre med tiden och för några år sedan var den riktigt risig. Då skaffade jag hårförlängningar, och det var helt underbart! Man känner själva fästen i huvudet och man måste platta håret för att dessa inte skulle synas, och så kostar det en hel del, samt att allt måste göras om efter ett antal veckor. Man blir lätt "beroende" av att ha hårförlängningar. Det blev jag. Efter några år med hårförlängningar kände jag till slut, framförallt på sommaren när det var varmt och svettigt, att det skulle vara skönt att ha bara sitt eget hår, att kunna kamma sitt hår på ett normalt sätt igen. Då tog jag bort förlängningarna, men jag kände lite sorg då måste jag erkänna. Och mitt eget hår var inte vackert att se på. Nu har det gått några år sedan sist och konstigt nog har kvaliteten också blivit mycket bättre vilket jag är glad för. Men vissa dagar smyger sig en känsla över mig att det skulle vara rätt skönt att någon gång ha clips med löshår, bara för att få njuta av känslan av att ha ett långt hår igen, om det bara var för en stund...
 
 
Jag med löshårssvans för sju år sedan då jag hade lite ljusare hårperiod
 

Grymt aerobicspass

publicerat i Träning;
Jag kände mig rätt trött och håglös efter jobbet. Kände verkligen ingen ork att ta mig till gymmet. Men se där, jag fick plocka fram min motivation, min målbild. Mitt mål är ju att komma i form, att ha en sund och bra ämnesomsättning, att snart kunna springa en mil. Jag måste motionera helt enkelt. Ja, då är det bara att ta sig samman, kolla gymmets schema och se vilka pass de hade idag. Aerobics. Jag älskar aerobicspass. Jag glömmer bort allt annat, man gör koncentrerat sina koreograferade rörelser, musiken dunkar och det blir nästan suggestivt. Lollo som instruktören heter, kör grymma pass där man på slutet av passet får nära-döden-upplevelser genom hennes combat-liknande styrketräning. Där får armarna, benen, mage och rumpa jobba så hårt att musklerna smärtar av för mycket mjölksyra. 
En timmes aerobicspass och efter dusch känner jag mig fylld av energi och musklerna känns behagligt genomkörda. Det är ett bevis nog att det är värt att försöka hitta motivationen när det känns motigt.
Heja på er alla glada motionärer!

Philips wake-up-light

publicerat i Allmänt;
Jag köpte denna wake-up-light från Philips för att väckningen på morgnarna skulle bli skonsammare. Den tänder upp ett ljus som successivt blir starkare och starkare och efter ca 20 minuter börjar fåglar kvittra, eller havet brusa, beroende på vad man har ställt in den på. Ljuset gör att man vaknar på ett naturligare sätt, ungeäfr som om solen skulle titta in genom fönstret (vilket den inte gör så här års) och hjärnan registrerar ljuset och man vaknar på ett mycket behagligare sätt. 
Mina små hundar vaknar dock direkt av ljuset och börjar pipa för de vet ju att snart går jag upp och så får de gå ut. Så jag vaknar av att de piper. Ha ha! Bättre det än en väckarklocka som tjuter!
 

Goda lördagsmiddagen

publicerat i Mat och dryck, Viktminskningen;
Jag äter enligt handflatemetoden som Itrim förespråkar, men det innebär inte att jag behöver vara hungrig eller inte få äta gott när det är dags för en mysig lördagsmiddag.
Så igår lagade vi denna supergoda middag:
 
Halloumifyllda kalvfärsbullar med ugnsrostade rotfrukter med nötter
 
för 2 personer:
 
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
250 g kalvfärs
1/2 dl hackad bladpersilja
1 ägg
1/2 tsk malen kryddpeppar
salt
nymalen svartpeppar
50 g halloumi (helst light)
olivolja
 
Rostade rotfrukter:
300 g jordärtskockor
200 g persiljerötter
2-3 morötter
havssalt med ramslök
1/2 dl valnötter
 
1/2 påse blandsalladmix
ev coctailtomater
 
Gör  här:
 
Sätt ugnen på 225 grader.
Skala och riv lök och pressa vitlök, blanda med kalvfärs, finhackad persilja, ägg och kryddor. Rör ihop allt och låt smeten vila en stund i kylen.
Skär halloumin i kuber. Forma färsen till ganska stora bullar, gör en fördjupning med fingret, lägg i en halloumikub och dra färsen över gropen så att ingen ost sticker ut. Upprepa tills ost och färs tar slut.
 
Skala jordärtskockorna, persiljerötterna och morötterna, dela dem i mindre bitar. Eventuellt kan du pressa över lite citronsaft (jag gjorde det inte). Lägg dem i en vid ugnsfast form, strö över havssalt med ramslök, ringla över lite olivolja och rosta i ugnen i 20 minuter. Strö sedan över nötterna och rosta i ytterligare 10 minuter.
 
Hetta upp olja i stekpanna. Stek kalvfärsbullarna i omgångar i 3-5 minuter eller tills de har fått fin färg. Låt dem sedan rinna av på hushållspapper. 
 
Servera med rostade rotsaker och blandsalladen. Bon appetit!
 

10 kg ner på 12 veckor

publicerat i Före- och efterbilder, Viktminskningen;
Det är så fantastiskt med den här viktnedgången, men samtidigt så ruggigt när jag tänker att jag hade tillåtit mig att gå upp så mycket i vikt, så känslorna är blandade. Jag har tagit bilder på mig själv varje vecka, framifrån, från sidan och bakifrån. Det var verkligen inte roligt att fotografera sig själv de första veckorna, men jag gjorde det i alla fall för att kunna jämföra och ha kvar som avskräckande exempel. Egentligen borde man ha en sån där tjockis-bild på sig själv på kylskåpsdörren som en påminnelse... "vill du bli så här igen?" Svaret är ganska givet...
 
Jag är ju inte riktigt klar ännu med viktnedgången utan har fem kilo kvar att jobba bort. Det gör jag med Itrim-metoden, äter god mat men mindre portioner och motionerar mycket. Itrims devis är ju mat-motion-motivation. Man jobbar med alla dessa delar, som innehåller så mycket.
 
Jag lägger upp den här bilden för att den kanske kan inspirera någon annan att göra likadant. Det lönar sig, och resultatet är det bästa; man mår så mycket bättre! Kram på er alla!
 

Handla på nätet!

publicerat i 50+ mode, Allmänt;
Jag handlar väldigt gärna på nätet. Det är superlätt att sitta vid sin dator (eller varför inte iPad?), klicka fram fina kollektioner och efter beställning och smidig betalning kommer varorna snabbt. Det är kanske fifty-fifty av mina köptillfällen som jag handlar så. Jag älskar att klicka fram olika kläder och använder gärna förstoringsglaset för att granska detaljerna noggrannare. Det är inte alls lika stressande som att gå i en riktig affär. Man blir inte störd av en massa annat. Så det är något jag rekommenderar varmt.
 
De gånger man ska köpa en present till sin käresta eller son, dvs killkläder och dito saker, så känns det verkligen udda att gå runt i en "killaffär", men på nätet är det lätt som en plätt! Har hittat ett superställe som heter stayhard.se där man väljer kläder och tillbehör efter stilarna rock, casual eller dressed. Sedan är det bara att klicka sig fram till fina saker. Jag blev alldeles kär i de här P.A.P iPadfodral i filtmaterial för 448:-. Utnyttjar man rabattkoden som man får när man loggar in på sidan, så blir det billigare. Fodralet skulle jag vilja ha själv förstås...
 
Men det är klart, köper jag fodralet får jag väl köpa de här snygga Tiger-of-Sweden kalsongerna till mannen för 248:-.
 
 
 
 

Hårfyllnad?

publicerat i Håret;
Jag har ett nordiskt rakt och väldigt tunt hår. Tyvärr har det blivit ännu tunnare med åren.
När jag var yngre hade jag alltid långt glänsande hår ( i alla fall vill jag minnas det så). Men nu är det annorlunda. Håret är en sån viktig del av ens personlighet så jag har sörjt att inte ha det långa tjockare håret längre. 
Lite gladare är jag nu när det ser ut som att mitt hår mår bättre nu när jag äter mer balanserad kost och motionerar regelbundet. Jag ser att det har växt en hel del på sistone. Jag går till frissan med jämna mellanrum för att klippa topparna, det är viktigt att säga till den som klipper att man sparar hår för att det ska bli längre. Då klipper frissan håret med hänsyn till att det ska växa.
Nyligen testade jag ett litet inlägg till håret för att det ska se tjockare ut när det är enkelt uppsatt. Det såg ut som en gummicylinder med tjockare bas som håller den på plats innanför håret. På bilden här har jag inlägget i håret. Jag har sällan håret uppsatt så, därför köpte jag inte det där inlägget. Eller skulle jag gjort det?
 

Bästa måltidsersättningen

publicerat i Mat och dryck, Viktminskningen;
Den här näringsbaren från Itrim, den nedersta, är min absoluta favorit! Den innehåller 250 kcal och innehåller allt som behövs när det gäller vitaminer och mineraler, och smakar ljuvligt gott. Innehåller nötter som jag älskar. 
 
Min räddare i nöden - när jag inte kan eller hinner få till en riktig måltid. 
 
 

Odd Molly klänning

publicerat i 50+ mode;
Jag är så nöjd. Igår på vägen hem från jobbet gjorde jag ett stopp på Odd Molly outlet i Barkarby. Vilket paradis för dem som älskar dessa vintagekläder! Utbudet varierar kraftigt från gång till gång. Förra gången jag tittade in där hade jag inte tid att prova ut kläder, dessutom var de två provhytterna upptagna en lång tid, utan jag bara tittade, köpte heller inget. Då fanns en jättestor underbar provkollektion precis packats upp och de var helt underbara. Då tänkte jag att jag kommer ju tillbaka och då ska jag prova ut några som jag ville ha. Men nu var näsan allt slut av provkollektionen! Så kan det gå. 
Hur som helst hade de ändå mycket kläder för min smak och kanske plånboken också, om man inte köper fyra saker som jag gjorde. Hmmm, men här är ett smakprov på en underbart skön sidenklänning som slutar strax under knän, en klänning som sitter perfekt där den ska sitta, ett figurnära plagg som jag troligtvis kommer att använda mycket framöver! Köpte faktiskt två stycken, i olika kulörer, eftersom jag kunde inte bestämma mig vilken jag tyckte bäst om. Priset? Helt otroliga 300 kronor styck. Har kostat långt över tusen kronor. Vad tycker ni om Odd Molly kläder?
 
 

Vad hände?

publicerat i Träning;

Vad fick mig då att ändra inställning?

En dag när jag var runt 35 år, pajade min rygg totalt. Jag hade fruktansvärt ont i ryggen, mycket mer än vanligt, och jag gick förstås till läkaren som undersökte ryggen, det togs röntgen och det gjordes rutinkontroller för att utröna om jag hade fått diskbråck eller ryggskott osv. Kontrollerna visade inget speciellt, utan jag skulle vänta och försöka gå så skulle nog ryggen bli bra sas det. Men det blev den inte. Jag blev sämre och sämre, fick mer och mer ont i ryggen, det ryggonda låg överst allt annat. Jag hade helt enkelt helvetiskt ont. Jag kunde inte hitta någon ställning överhuvudtaget då jag skulle sluppit värken som överskuggade alla mina tankar. Jag kunde inte sitta, inte stå, inte gå inte ligga utan att det gjorde ont. Jag blev snedare och snedare i ryggen, som till slut såg ut som ett s. Jag var förstå flera gånger till doktorn, fick en annan doktor på vårdcentralen som förstod att det var något som inte blev bättre med tiden. Det gick fruktansvärt länge innan jag fick hjälp. Det var 7 månaders helvete jag gick igenom och jag trodde till slut att jag skulle dö, att jag hade fått cancer i ryggmärgen, att jag skulle behöva säga adjö till mina tre små barn. Jag började skissa på en text som mina barn skulle få läsa när de hade växt upp (utan sin mamma), och tänkte att nu måste vi ta en sista bild på oss tillsammans.

Till slut var jag så slut mentalt och kroppsligt att min dåvarande man körde mig till akuten där jag togs om hand. Jag blev kvar på sjukhusets ortopedavdelning i tre veckor som "ett intressant" fall, och det gjordes åtskilliga undersökningar på mig för att hitta orsaken till min extraordinära värk. Bland annat testades det om jag hade borrelia, stelkramp, jag fick bindvävsmassage, jag fick t o m prata med en psykiatriker om det onda kanske berodde på min egen hjärna... Till slut hittade de orsaken: det var ett stort diskbråck som tryckte in mot ryggkanalen och nervrötterna på höger sida. Att de inte hade hittat det tidigare berodde på att datortomografin var felaktigt gjord samt att ett test där man lyfter på benen vid liggande var negativt i mitt fall när det vid misstanke på diskbråck skulle vara positivt. Varför det var så vet jag inte, jag var helt slut och kunde inte tänka längre för all värk.

Jag lovade mig själv att om jag blir hjälpt så ska jag börja springa och jag ska se till att aldrig mera få ont i ryggen! Jag opererades och det lyckades bra.

Dagen efter operationen kunde jag gå, vilken lycka! Jag var svag, jag hade ju inte gått på länge, annat än korta korta smärtsamma steg och musklerna fick byggas upp först för att klara enkla rörelser. Snart gick jag fortare och fortare, varje dag, och sedan efter några månader senare började jag springa! Vilken underbar känsla!

Det är nu 20 år sedan. Jag har faktiskt inte haft ont i ryggen sedan dess. Och jag har fortsatt att springa, första åren så ofta jag bara kunde, ibland flera gånger i veckan. Och jag började träna kroppen i övrigt också. Jag upptäckte en ny värld. Jag mådde så bra.

Men de sista fem åren har jag minskat på takten, och har sprungit i bästa fall endast en gång i veckan. Tränat har jag också gjort alla dessa år. Vissa år mer, andra år mindre. Sakta började jag tänja mina gränser och glida in i en bekväm orörlighet med okontrollerat ätande. 

Träningen

publicerat i Träning;
Det är märkligt när jag tänker hur jag tänkte, eller egentligen inte tänkte kring träning när jag var yngre. Jag tillhör den generationen för vilka det inte var så vanligt att hålla på med olika slags träning som ung som man gör idag. Min pappa var dock en förebild och han gav sig ut för att jogga någon gång i veckan. När jag bodde hemma och var runt tretton-fjorton år så uppmuntrade han mig att hänga på vilket jag gjorde ibland. Men det var mer sporadiskt och sedan kom andra intressen såsom killar i vägen och det där rann mer eller mindre ut i sanden.
Jag åkte dock en del skidor på längden på vintrarna, det gillade jag mycket. Och sedan när jag fick hund blev det en del skogspromenader och ibland sprang jag lite med min lilla hund. Men det var allt.
 
Sedan följde en period på nästan 20 år då jag inte motionerade alls. Så hemskt nu när man tänker efter. Det hade varit så värdefullt då. Nåja, det hände sedan något som gjorde att jag ändrade mig. Läs om vad det var i morgondagens blogginlägg!
 
 
Skogar ger mig styrka

Heta lammfärsbiffar

publicerat i Mat och dryck, Viktminskningen;
Jag måste hylla de två receptböckerna som Itrim har. Jag har hittat massor av inspiration där och man kan ju alltid modifiera recepten efter eget tycke och smak. De ger en bra vägledning hur mycket man ska ta och jag måste intyga att åtminstone jag blir riktigt mätt, inte övermätt men lagom.
Jag lagar maten till både mig och min man som för övrigt inte bantar, och frågar alltid om han vill ha ris eller pasta eller potatis till maten, men nej, han säger sig vara nöjd med likadana portioner som jag. Är det helg kanske han tar ett par glas vin till, jag dricker bubbelvatten till och mår så bra av det.
 
Igår åt vi den här suveräna rätten, bestående av heta lammfärsbiffar med basilikakräm och coleslaw-sallad till. Fantastiskt gott och det kommer jag att göra om, garanterat!
 
 
För 2 personer:
 
Biffarna:
300 g lammfärs
1 ägg
1/2 gul lök
1/2 dl vetekli
1 tsk limesaft
salt
nymalen svartpeppar
2 tsk sambal oelek
1 msk olivolja till pensling
 
Basilikakräm:
1 kruka färsk basilika
1 dl kesella (1 %)
2 tsk olivolja
1 vitlöksklyfta
salt, peppar
 
Coleslaw:
150 g vitkål
1 morot
1/4 purjolök
50 g sockerärtor
3/4 dl lätt créme fraiche
1 tsk äppelcidevinäger
1 tsk dijonsenap
salt, peppar
 
Gör så här:
Blanda färs, ägg, riven lök, vetekli, limesaft, salt, peppar och sambal oelek och forma till biffar. Låt dem ligga en stund i kylen.
Kör basilika och kesella i en mixer till en kräm. Blanda i olivolja och pressa i en vitlöksklyfta. Smaka av med salt och peppar.
Strimla vitkålen med hjälp av en osthyvel och riv möroten. Strimla purjolöken och sockerärtorna. Blanda créme fraiche med vinäger, dijonsenap, salt och peppar. Blanda väl.
Pensla biffarna med olivolja och stek dem i ett par minuter på vardera sidan så att de är genomstekta. 
Toppa med basilikakrämen och servera coleslaw till.